En dag såg hon en ung, tyst hemlös man med en krycka i tunnelbanegången. Med medkänsla gav hon honom varm te, en bulle och lade 50 forint i hans mössa.😊😊
Nästa dag såg hon förskräckt hur tre andra hemlösa attackerade honom. Utan att tveka ingrep Kata. Hon blev förolämpad och hotad, men stod på sig. Mannen hon skyddade verkade förlorad och tyst… men hans ögon påminde henne om någon.🎉
Under de följande dagarna hälsade de kort. Han gav henne en vit ros. Sedan en morgon var han borta.
Fortsättningen finns i första kommentaren․👇👇
Kata såg en ung polis gripa angriparna. Till hennes förvåning var det samma man — den falska hemlöse. Han berättade att han var en undercoverpolis. Berörd av hennes mod bad han henne träffas nästa dag.
Men den kvällen kände Kata att ögonblicket var inne. I panik ringde hon Gábor, polisen. Han skyndade till sjukhuset där hon blödde mycket. Han gav blod för att rädda henne och barnet.
Kata födde en pojke, Gergő. Kärleken fyllde henne. Gábor väntade utanför med blommor och en ring. Han friade.
Hon sa ja.
Livet gick vidare, svårt men vackert. Gábor tog kärleksfullt hand om Gergő. En kväll mumlade barnet ”pappa”. För Kata var det nu Gábor som var den verklige fadern.
Kort därefter gifte de sig. Gábors föräldrar välkomnade henne varmt. Dénes biologiska föräldrar var frånvarande… tills Gábor visade dem en bild på Gergő. Rörda kom de för att be om förlåtelse.
Den kvällen, efter deras avfärd, höll Gábor om Kata hårt.
— Tack för att du fortfarande tror på livet.
För ibland krossar livet oss, men det lagar oss igen. Och ger oss, om vi bara tror, en andra chans.
