Vår enda dotter, Lisa, är en ambitiös tredjeårsstuderande på universitetet. Hon har berättat om en speciell man i sitt liv under en tid, och min man och jag såg fram emot att få träffa honom. Men Lisa verkade alltid tveka och sa att han var mycket upptagen och att hon skulle presentera honom “vid rätt tidpunkt”.😱😱
Efter flera månaders väntan bjöd Lisa äntligen hem sin pojkvän på middag. Jag förberedde allt noggrant: hennes favoriträtter, en hembakad tårta och ett vackert dukat bord. När dörrklockan ringde och jag öppnade blev min man Victor plötsligt blek som ett spöke.😊😊
Mannen som Lisa presenterade var Artem — Victors barndomsvän, som växte upp i samma kvarter. Nu, nästan femtio år gammal, var han pojkvän till vår 22-åriga dotter.
Under hela middagen var Victor tyst, knappt kontrollerande sina känslor. När gästerna skulle gå erbjöd han plötsligt att följa Artem till dörren. Lisa blev nervös, och jag bestämde mig för att följa dem i smyg.🎉🎉
Fortsättningen finns i den första kommentaren.👇👇
Jag hörde Victor säga med bruten röst:
— Du var min vän! Hur kunde du? Det är min dotter!
Artem svarade lugnt:
— Jag visste inte att Lisa var din dotter förrän sent. När jag fick reda på det var det redan för sent. Jag älskar henne.
Men Victor svarade:
— Du kommer aldrig bli min svärson. Du är nästan i min ålder!
Sedan dess har det varit spänningar i vår familj. Victor har grälat med Lisa och vägrar acceptera hennes val och tänker inte komma på bröllopet. Och jag? Jag vet inte vad jag ska göra. Jag är rädd att vi i vår ålderdom ska bli helt ensamma.
